Étude comparative du champ lexical de la maison traditionnelle Kabyle entre deux régions (Larbaa Nath Irathen et Sidi Aich) sur le plan morphologique et sémantique

Loading...
Thumbnail Image

Date

2015

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Université Mouloud Mammeri de Tizi-ouzouا

Abstract

Tutlayt n tmaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin d tmeslayin iferqen ɣef wakal wessiɛen teṭṭef seg umda n Siwa deg tmurt n Maser armi d tigzirin tikennariyin, seg yilel agrakal (Lezzayer, Tunes, Lmerruk…atg) armi d tmurt n yiberkanen ( Nijer, Mali, Burkinafasu…atg). yal yiwet anida tella mbaɛadent ta ɣef ta ger-asent ad nebder taqbaylit ɣef waya agi ad naf aṭas n yimusnawen id-yewwin awal ɣef waya, amek tettnarni tutlayt d wamek i tettbeddil deg leweqt ɣer wayeḍ, seg temnaḍt ɣer tayeḍ . Axdim agi nteɣ yewwi-d ɣef temnaḍt n Bgayet (Sidi Ɛic) akked temnaḍt n Tizi wezzu (Larbɛa nat yiraten), ɣef tamḍawit gar tentaliyin deg uswir n tesnamkit d tesnalɣa. Tazrawt agi tesbegn-aɣ-d ayen yettemcabin d wayen yemxalafen gar snat-agi n temnaḍin, ɣef usentel yerzan amawal n lebni n uxxam aqbur ɣer leqbayel. Iswi nteɣ deg tezrawt-agi d asnerni n tmusniwin deg taɣult n tesnalest ɣef temnaḍin-agi d tmetti taqbaylit sumata. Anzer dacu yezdin d wacu yesemgirden gar snat n tmeslayin-agi. Tamukrist: nefka-d deg-s sin n yisteqsiyen : Deg wacu ttemcabint, d wacu ideg mgaradent tmeslayin-agi, d wanda id-tt-ban temḍawit tasnilsit? Deg tezrawt-agi nnteɣ yewwi-d ad neḍfer tarrayin n userwes. Deg leqdic agi nnteɣ uqbel anebdu njemmeɛ-d ammud ɣef umawal n lebni n uxxam aqdim deg tamnaḍt n Larbɛa nat yiraten (Afensu, At Ɛeṭeli, Agemun, Tawrirt meqren) akked temnaḍt n Sidi Ɛic (Imaɣdasen, Luḍa, Talwaqaḍi, Tadekant) ammud agi newwi-t-id s ɣur yemɣaren d temɣarin, acku nutni ɛacen yakan deg uxxam aqbur. Aḥric amenzu: talɣawayt Deg waḥric agi ad nemeslay ɣef usuddem, asuddes d ireṭalen Asuddem : dayen akk i nrennu ama deg tazwara neɣ deg tagara n wemyag neɣ n yisem, akken ad d- yeffeɣ dawal nniḍen. Llan sin leṣnaf : Asuddem n tɣara Asuddem n tɣara nezmer ad t- id nessileɣ s uɛiwed n tergalin n uzar neɣ s tmerna n yiwsilen  Aɛiwed akemmali n targalin n uẓar Md: tiɣerɣert ɣr tic1c2c1c2t Agzul s tmaziɣt 89  Aɛiwed kra n tergalin n uẓar Md: Tagrurt gr tac1c2uc2t Adebdar dbr ac1c2c1ac3 Tamawt: ur d-nufi ara asuddem s uzwir Asuddem n teɣda nettaf-it s waṭas deg tmaziɣt Isuddem n yisem Nezmer ad nesuddem aṭas n yismawen nniḍen; isem ameyag, isem n wallal, isem akman akked tigawt d warbib n yisem. Timitar n yisem: isem yesɛa tlata n tmitar; tawsit, amḍan d waddad. Tawsit: isem deg tutlayt n tmaziɣt yesɛa snat tewsatin; amalay d wunti. Amalay: deg tmaziɣt isem amalay yezga ibeddu s tiɣra: a, i, u Md: /a/ axxam, ajgu /i/ iɣed, imeṣleḥ - Llan yismawen imalayen ibeddun s tergalin: Md: lḥiḍ, ssqef, lemqes Tamawt: tuget deg yismawen imalayen ibeddun s tergalin d imerḍilen. Unti: amur ameqqran n yismawen untiyen deg wamud nnteɣ beddun s “t” keffun s “t”. Md: tacmuxt, tadekkant, timeṣlaḥt. - Maca llan yismawen untiyen yettfakan s teɣri. Md: takanna, tasara, tarfa. - Llan kra n yismawen untiyen ur sɛin ara amalay: Md: tamurt, tumlilt, tasara. - Llan daɣen ismawen imalayen ur sɛin ara unti. Md: akal Amḍan: deg tutlayt n tmaziɣt amḍan yebḍa ɣef sin(asuf, asgut) yal tikelt ad ibeddel umḍan ad tbeddel talɣa n yisem ama d amalay ama d unti. Md: Tawsit Asuf /a/ Asgut /i/ Amalay Aɛlaw Afeggag acbayli Iɛlawen Ifeggagen icbayliyen Agzul s tmaziɣt 90 Unti Tasara Takwat takufit Tisariwin Tikwatin tikufatin Addad: deg tutlayt nneɣ llan sin waddaden(addad ilelli, addad amaruz). Md: - Llan kra n yismawen ur nettbedil ara talɣa-nsen seg waddad ilelli ɣer waddad amaruz. Md: lkanun n lkanun Tarfa n tarfa Tumlilt n tumlilt Timezri n umyag: (izri, urmir, urmir ussid) Md : Amyag izri urmir Urmir ussid Sleɣ Ddez Qas Yesleɣ Yeddez iqas Ad yesleɣ Ad yeddez Ad iqis Iselleɣ Iteddez ittqis Asuddes: ismawen uddisen tekken-d seg usdukel n sin n yismawen, i d- yettlal yisem amaynut s unamek amaynut. Deg yismawen id-nejmaɛ, llan yismawen uddisen twaqnen s tenzeɣt “n”. Isem + n + isem Md: tagertilt n wusran Lɛetba n tewwurt Isem + arbib Md: asalas alemmas Akal uzwiɣ Addad ilelli Addad amaruz abeddel Axxam Ileggi Taqruct Tazuliɣt aqecwal uxxam Yileggi Teqruct Tzuliɣt uqecwal a u i yi ta te ta t a u Agzul s tmaziɣt 91 Ismawen imerḍilen: d ismawen id-yekkan seg tutlayin tibeṛaniyin, ama seg taɛrabt neɣ seg tefransist. Tuget n yismawen imerḍilen i yellan deg wamud nnteɣ kkan-d deg tutlayt n taɛrabt. - Imerḍilen i d-yekkan seg taɛrabt : Md : sqef, liḥ, srir - Imerḍilen i d-yekkan seg tefransist : Md : lmadarya, cadruli, akruci  Llan kra n yismawen imerḍilen kecmen deg lqaleb n teqbaylit, llan wiyaḍ qqimen kan akken s talɣa-nni nsen tamezwarut. Aḥric wis sin : tasnamkit Deg tesnamkit, nemeslay-d ɣef wayen yettemcabin d wayen yemgaraden.  Sin wawalen mxalafen deg talɣa sɛan yiwen unamek. Md: dreɛ Verrou Timḍelaɛt  Yiwen n wawal yesɛa sin neɣ ugar n yinumak. Md: zzerb Afrag Azniq Asaɣen isnamkiyen: llan sin leṣnaf n wasaɣen Tazwart ɣef yiknawen d yinemgalen. Iknawen: dassaɣ yellan gar sin n yismawen neɣ ugar, talɣa nsen temgarad, anamek nsen yiwen. Md: Acbayli = taxabit Aferraḥ = aḍajin Tagetnamka: d ismawen yesɛan yiwet n talɣa, maca sɛan ugar n yiwen unamek. Md: syes ittderriɛen tawwurt Dreɛ D lǧehd Agzul s tmaziɣt 92 Aḥric wis tlata: tikarḍa Deg waḥric agi nseken-d tamḍawit yellan gar LNI d Sidi Ɛic ɣef tkarḍa. Tagrayt Deg tagara n tezrawt nnteɣ nufa-d deg wawalen id d-nejmaɛ, llan wid yemxalaf usiwel-nsen deg temnaḍt ɣer tayeḍ, maca amur ameqqran n wawalen-a d yiwen-nsen. D ayen ay d-yemmalen tadukli n tmazɣa, ɣas akken llan yireṭṭalen ladɣa seg taɛrabt ulac tutlayt yekfan iman-is. Amawal n lebni d urti awesɛan, nessaram tazrawt-a tessekfa-d xarttum kra deg-s. nessaram d tazrawt ara yenejren abrid i usekfel d unadi ɣer sdat

Description

p.103;cartes,ill.en coul.+cd

Keywords

Citation

DIALECTOLOGIE