Browsing by Author "CHALLAL Hayet"
Now showing 1 - 1 of 1
Results Per Page
Sort Options
Item L’analyse morphologique et comparative des expressions de politesse en kabyle (Cas de la région de Mekla et Illoula Oumalou)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024-09) CHALLAL Hayet; DJELAOUI LeatitiaAsentel n ukatay-agi, d win yerzan taɣult n tesnilest, yuwi-d awal sumata ɣef tenfaliyin timagniwin i d-negmer deg snat n temnaḍin n tmurt n Leqbayel, taɣiwant n Yillulen n Umalu d tɣiwant n Meqleε. Amahil-nneɣ, yebḍa ɣef kraḍ n yiḥricen igejdanen: Ixef amezwaru, d aḥric n tesnarayt, d awalen igejdanen i icudden ɣer tenfaliyin timagniwin. Ixef wis sin, yettmeslay-d ɣef tesleḍt n tenfaliyin i d-nejmeɛ. Ɣer taggara, d ixef wis kraḍ, yerra-d tazrawt n userwes n snat n temnaḍin Meqleε d Yillulen n Umalu ɣef uswir n talɣa d umnawal, s tezrawt n talɣiwin n wawalen d tmeẓra n usudes, asuddem d ureṭṭal. D ammud ideg d-nejmeɛ azal n 94 n tenfaliyin. Nesbedd leqdic-agi ilmend n sant (2) n tlufa: Taluft tamezwarut, iwakken ad neg tasledt i tseddast n tenfaliyin timagniwin d ayen yeɛnan talɣa-nsent, ad d-nefk tawuri-nsent, d wassaɣ itt-icudden ɣer tayunin niḍen deg tenfalit. Γer taggara n uswir-agi, nessaweḍ nebḍa tinfaliyin-agi d leṣnaf: Tinfaliyin timagniwin tumyigin akked tenfaliyin timagniwin tirumyigin. Tinfalyin tumyigin, bnant deg tseddast ɣef yiferdisen igejdanen: aseɣru umyig+usemmad. Asemmad, yezmer ad yili d asemmad imsegzi, d asemmad usrid, d asemmad arusrid, d asemmad s tenzeɣt, yezmer ad yili diɣen d anammal n usentel neɣ d asemmad agensay. Tinfaliyin tirumyigin, ttasent-d di tuget s talɣa-agi : Asemmad imsegzi+asilaw+aseɣru, ttalɣent s useɣru arumyig, d ukenseɣru. Aḥric-agi n tesnamka, yesɛa azal d ameqqran deg tesledt, ad t-naf yennul akk iḥricen n tmeddurt, tinfaliyin-agi skanent-d tignatin n yal ass ideg i ttidiren Leqbayel, seqdacen tinfaliyin-agi iwakken ad ssiwḍen yi-s izen i win iwumi ttmeslayen s wudem arusrid, tikwal yettili-d s wawal awezzlan yeččuren d lemɛani. Imi nga asismel i tenfaliyin-agi, nufa-d d akken tinfaliyin-agi cuddent s waṭas ɣer yiḥricen n tudert, amur ameqqran n tenfaliyin qqnent ɣer wawal aẓidan, iferdisen ttilin d ilelliyen, mi ara dduklen ttaken-d tanfalit n tmagni. Deg wayen yerzan anamek, nufa-d tuget n tenfaliyin-agi, sɛant ugar n sin n yinumak, neqqar-asent tinfaliyin tigetnamkanin, yetbeddil unamek-nsent si temnadt ɣer tayeḍ, seg umdan ɣer wayeḍ, Imi neḥṣa d akken leqdic ussnan d ayen ur n-keffu ara, akatay-agi-nneɣ, d asurif, nessaram d win ara yeldin tiwwura i yinadiyen-nniḍen